Som ni kanske förstått så fyller ju min mamma 60 år idag, vilket känns helt overkligt. Hon var ju rättså gammal när hon fick mig, 38 år. Men samtidigt så har jag tyckt att det vart skönt att ha en mamma som är äldre och "visare" på något sätt :) Nog om det.. Tänkte berätta lite om dagen till att börja med.. Som jag skrev igårkväll så kom ju min syster och överraskade mamma från Lund, vilket blev en jättestor överraskning. Mamma träffar ju inte dom så mycket eftersom de bor där och hela hennes släkt bor i princip där så när de väl träffas så blir det ju väldigt stort!

 

Sen i morse så kidnappade jag mamma och hon visste ingenting om vad som skulle hända på dagen. Så vi körde in till stan, mamma ovetandes om vad som väntade. Vi hämtade upp Elin och sen åkte vi förbi flygplatsen och lurade mamma att vi skulle utomlands (hon såg faktiskt väldigt rädd ut till slut), haha. Men sen körde vi förbi och vidare till Öjaby herrgård där vi avnjöt ungefär 2 timmar i deras relaxavdelning. Mamma fick en liten flaska vitt vin och sen en massa presenter. Var hur mysigt som helst!!

 

Sen körde vi vidare hem till Elin där vi sminkade mamma och fixade till oss. Sen åkte vi vidare till Malin för att mamma skulle få fixa naglarna som hon pratat om så länge. Även där blev hon väldigt överraskad, hon blev jättefin om naglarna. Sen så efter det så åkte vi ner till Aptit och mamma trodde bara att det skulle bli vi och sen mia med familj, men när hon kom in så hade vi fixat så att hennes ena bror med familj och hennes mamma (min älskade mormor) satt där också!!!! Snacka om att hon blev överraskad och så glad. Jag kände mig så lycklig av att se henne så lycklig!! Vi avnjöt en god förätt, varmrätt och efterrätt och några glas vin ;) Eller ja, inte jag men de andra..

 

Mamma skrattade och hade supertrevligt såg det ut som, inte ofta man ser henne så lycklig. Men det är klart kommer det släktingar över 1 dag 25 mil härifrån bara för att fira henne så förstår jag att hon blev så glad. 60 år är ju ändå en väldigt speciell ålder, eller som mamma vill kalla det, 50 + ;) Jag åt i alla fall en jättegod varmrätt, jag åt gös med pumpapuré och det var så jäkla gott!! Aldrig smakat pumpa i en maträtt men det var verkligen hur gott som helst. Sen till efterrätt så lyxade jag till att lite med créme brulé i 3 olika smaker, vanilj, lakrits och choklad, mumsfilibabba.

 

Sen var våra släktningar från skåne tvugna att åka hem och jag var tvungen att köra till jobbet för jag började jobba natt nu vid 21.00. Men det blev i alla fall en kanondag och är överlycklig för mammas skull, hon blev såå överraskad! Jag älskar dig mamma, du är värd mest i hela världen!! ♥

 

 

Så jag gick ut och "låtsades" glömma något i bilen och sen när jag kom in igen så bad jag mamma komma och hjälpa mig bära och då stod dom där i hallen! :D Mamma tappade nästan andan, så glad hon blev!! Och ännu mer överraskningar väntar imorgon! Min älskade mamma ❤️

Åhh, jag var inne och kollade på lite gamla bilder på min facebook och hittade denna bild när jag precis skulle ta mig en timmes powerwalk med hundarna i solen mitt i sommaren. Så just nu blev jag så sugen på att göra det så nu ska jag ta på mig träningstightsen och koppla vovvarna och ta en 6 km lång powerwalk, försök att hitta motivationen, den finns där inne, man måste bara försöka komma ihåg känslan.

 

 Gå tillbaka och kolla på bilder då ni tränar eller gör någon aktivitet och försök hitta den känslan som ni hade precis när ni tog kortet så lovar jag er att motivationen och styrkan kommer att komma smygandes. Ska förmodligen fortsätta att visa gymmet för mamma och syrran sen i eftermiddag också!!

 

Jag går ofta runt och tänker på om hur det skulle kännas att vara mamma, skulle jag bli en bra mamma? Jag älskar barn och speciellt småbarn. Jag smälter bara jag ser en liten bebis om man sitter på ett fik eller liknande. Jag kan känna ofta att jag får sådana där moderskänslor när jag ser små barn, om ett barn skulle börja gråta nära mig så blir jag sådär orolig och vill trösta. Jag har inga planer på att skaffa barn nu fastän min sambo snart fyller 27 år. Jag känner att jag inte mår tillräckligt bra ännu. Inte för att jag inte tror att jag skulle bli en bra mamma, för det tror jag. Jag har verkligen den här "mamma" känslan i mig och skulle ge mitt barn all kärlek som finns. Utan det beror mer på att jag vill verkligen kunna lägga ner all energi på mitt barn och inte behöva arbeta så mycket med mig själv som jag gör nu, ett kapitel i taget.

 

Samtidigt som jag ibland känner "jag vill bli med barn nu!!!!", så måste jag lugna ner mig lite och tänka att det inte bara är att skaffa barn sådär. Först och främst måste man ju bli gravid (det är en fördel, haha), sen vill jag ha en större bostad, jag vill inte bo i en 2:a med 2 hundar och en liten bebis med barnvagn och skötbord och allt som tillkommer. Helst av allt skulle jag velat ha en stor 3:a, men de är så svåra att få tag på! :/ Sen skulle jag velat jobba längre så att man har minst 100.000 kr i buffert till alla grejer som behövs, kläder och om man skulle vilja åka ut och resa. Så att man har allt det sparat innan. För jag kan tänka mig att man kanske inte kan spara så mycket de första åren när barnet växer så mycket och det behöver köpas nya kläder m.m. Då kan det vara rätt så skönt att ha pengar undanlagda så att man inte behöver tänka på det och ta från lönen :)

 

Jag tvekar inte en sekund på att min sambo kommer att bli världens bästa pappa. Det är något speciellt när jag ser honom med små bebisar, han liksom lyser upp och ser nästan ut som bebisens pappa? Haha.. Han liksom lever sig in i rollen och tar egna intiativ och byter blöja utan några omständigheter och matar och nattar hans gudson. Det är precis som att vissa killar är gjorda för att verkligen bli pappor, vissa kanske behöver lite träning men jag tror att vissa människor har det i sig direkt, det är som en knapp som slås på och man behöver liksom inte riktigt tänka på det, utan det kommer naturligt!

 

Barn är en gåva, ingenting man skall ta för givet. För alla kan inte få barn. Jag vet inte om jag kan få barn eftersom jag aldrig testat, det återstår att se om några år. Men mamma vill jag bli, det drivet och den känslan känner jag verkligen. Sen händer det när det händer. Skulle det hända nästa år så får man ta det därifrån, jag skulle aldrig göra abort. Det värsta scenariot jag kan tänka mig är att någon skulle påpeka att om jag vill bli gravid eller dylikt, som säger att jag inte är mogen för det, ingen ska behöva lägga sig i sådant. Det skulle göra så ont i mig om någon skulle komma med anledningar till att jag inte ska bli gravid, förhoppningsvis hoppas jag att alla kommer till att glädjas för min skull. Man hoppas att alla i min närhet skulle se det som ett nytt kapitel i mitt liv där jag kanske äntligen kan börja om på nytt.. Det är bara jag som kan känna efter om jag är redo för att skaffa barn, ingen kan känna det åt mig. Säger jag att jag är redo, så är jag det! ♥

 

Haha, jag var inne och rensade mitt gamla USB minne på gamla bilder så att jag får plats med nya och så hittade jag en mapp med mig och erika från typ 2009-2010. Då dök dessa 2 bilderna upp..

Haha, vi må ha gjort sjuka saker ihop men något som vi tyckte var väldigt kul var at klä ut oss eller klä upp oss när någon av våra föräldrar hade främmat. Sen gjorde vi framträdande, och ja vi var 18 år, men betedde oss som mycket yngre, och jag gillar det. Den här kvällen var min syster från Lund på besök och då var vi tvungna att klä ut oss till rockstjärnor. Sådant här kommer jag leva länge på, sådana här minnen!

 

Så skönt att ha vänner som jag har som man kan göra allt tillsammans med, somsagt ett skratt förlänger livet och jag kommer nog leva länge så många gånger jag kan skratta åt alla mina minnen tillsammans med erika och mina andra fina vänner ♥

 

Håller på att planera lite eftersom att jag skulle vilja klippa upp mitt hår lite så att det inte blir så platt och livlöst. Förmodligen kommer jag säkert bli missnöjd och undra "varför gjorde jag det? jag hade ju så fint hår innan". Haha, så är jag alltid efter en förändring, men gör jag inget så blir det aldrig av, man får chansa lite, hår växer ju i alla fall ut som tur väl är.

 

Hittade 2 stycken bilder på mig sen ungefär två år tillbaka ungefär och tyckte att de visade rättså bra hur jag skulle vilja ha det igen. Jag vill ha lite mer uppklippt i luggen så att inte allt hår är lika långt, sen lite uppklippt runt om, just så att det blir lite liv i det. Men jag vet inte, skulle vilja boka tid innan vi åker till Thailand, får se hur det blir! :) Är detta en bra idé tror ni?

 

Jag älskar ju att bada bastu. Det är som en tradition för min mamma, syster och mig att alltid ha bastat. När vi bodde hemma så var det onsdags och söndagskvällarna som var heliga hemma hos oss, då satte vi alltid på bastun, sen gick vi oftast ut och mockade, sen var vi riktigt kalla och frusna och då gick vi upp och satte oss i vår 100 grader varma bastu och svettades. Sen efteråt gjorde vi alltid varma mackor och te eller chokladmjölk.

 

Sådana stunder kan man verkligen sakna. Ibland när jag åker hem till hästarna kan jag ibland medvetet välja en onsdag eller söndag bara för att basta med mamma. Det har alltid vart så mysigt och vår grej liksom. Jag ska i alla fall ha en bastu i mitt framtida hus, det är en sak som är säker :D När jag bodde hemma så när mina vänner sovde över eller var hos mig så bastade vi nästan alltid.. Tycker att det är sådan avkoppling. Jag vet vissa som inte klarar av värmen, de blir illamående och så. Sitter jag länge i bastun så när jag reser mig upp så kan jag få blodtrycksfall, då blir jag sådär svimfärdig och måste sätta mig ner, men det är sällan det händer.

 

Nu när jag sitter och skriver det här inlägget så har jag bestämt mig för att åka hem imorgon och rida och bli riktigt frusen och sen basta tillsammans med mamma på kvällen, då har jag något att se fram emot!! Vi har ju en gemensam bastu i föreningen där vi bor som vi kan utnyttja när som helst. Dock är den vedeldad och sen finns det ingen dusch heller så då drar man sig lite för att basta där, nu måste man ta på kläder när man är svettig och efter svettas sen hoppa in i bilen och köra hem. Ligger väl ungefär 1 km hemifrån, men då tar man gärna bilen när man vill hem snabbt. Annars ligger det ju väldigt fint, precis vid sjön så man kan hoppa ut i sjön och svalka sig om man vill.

 

Igårkväll blev jag fadder för världsnaturfonden - WWF. Jag känner mig så himla glad och upprymd över det beslutet. Egentligen har jag tänkt att jag ska bli fadder många gånger men det har aldrig blivit av. Jag ska skänka 200 kronor i månaden till alla djur som har det svårt. WWF värnar ju också om klimatet, skog, regnskogar och mycket mycket mer, så det handlar inte bara om djuren utan även om vår framtid.

 

Har tänkt också på att skänka pengar till världens barn, men har dratt mig för att göra det.. Tror jag dras mellan att vissa djurarter är ju så gott som utrotade medan människorna aldrig kommer att bli det.. Jag vet att många har det svårt här i världen, men det finns grymheter överallt. Djuren är ändå en del av mig, eftersom jag är en djurälskare. Så för mig så betyder det mer att skänka 200 kronor i månaden till djuren så att de inte dör ut, istället för att skänka pengar till andra människor. Jag kanske låter grym, men det är i alla fall mitt resonemang :)

 

Jag tycker att fler borde bli faddrar till världsnaturfonden. Vem vet, om några år kanske elefanterna som massmördas inte finns kvar? Idag dödas ungefär 80 elefanter per dag för sina betar, jag tycker det är så otroligt hemskt!!! Dessa fina ståtliga djur.. Pengarna går ju till att kunna anställa flera parkvakter som vaktar elefanterna och de gör på så sätt att illegala jägare inte kan skjuta elefanterna! Gör skillnad, jag känner att jag kommer att göra det i alla fall. 200 kronor skulle jag slängt på annat onödigt istället, så för mig var det ett enkelt val! ♥

 

Kanske bara jag som tänker på det, så brukar det oftast vara.. Tror aldrig jag skulle kunnat operera den för man vet hur fel det kan gå. Men synd att det inte finns en träningsform som gör att näsan minskar ;)

Efter att vi skaffade netflix så har ju jag och sambon följt en del serier, eftersom det är rättså bra tidsfördriv och man gör något tillsammans. Man fixar lite te, kvällsmål och lägger täcket i soffan och myser ner sig tillsammans, urmysigt om ni frågar mig! :) Vi började för ungefär 4 veckor sedan kolla på serien prison break och jag kan inte mer än säga att jag älskar serien!! Jag kan känna lite så ibland hur jag ska klara mig utan serien nu, den har ju typ blivit en del av mitt liv och mig, hihi! Jimmy har redan sagt att skulle Lincoln eller Michael (eller varför inte båda höhö) knacka på vår dörr så är de mina green cards, haha snäll pojkvän man har ;) Skämt å sido..

 

Inte nog med att jag typ är kär i Michael och Lincoln ;) Utan också för att den är så himla gripande och bra!! Rekomenderar denna serien starkt till er som gillar äventyr och fängelsefilmer, skulle kunna se den om och om igen!! Det är 4 säsonger med 80 avsnitt. Man blir såhär fast i denna serien, man vill bara kolla på ett nytt om och om igen. Jag är ett riktigt Prison break fan 100m gånger om!!

 

Här kommer lite om handlingen:
Michael Scofield (Wentworth Miller) är en desperat man som befinner sig i en
desperat situation. Hans bror - Lincoln Burrows (Dominic Purcell) har gjort sig
skyldig till mord. Han anklagas för att ha mördat vice presidentens bror och han
har dömds till döden och sitter i dödscellen på Fox River State Penitentiary
fängelset. Han har en månad kvar att leva innan han avrättas. Och...han är
oskyldigt dömd. Han skulle skjuta vice presidentens bror men när han kom fram
till bilen så var brodern redan död.

Michael ser desperat på när hans bror kommer allt
närmare döden och han har inget annat alltenativ. Han rånar en bank för att
sedan åka in i samma fängelse där hans bror sitter och göra allt för att få ut
honom. Michael gör allt för att bevisa att hans bror är oskyldig och

 

 

Får fördricka mig på det innan jag reser till Thailand för jag tvivlar på att se säljer glögg där, hoppas kan man ju alltid ;)

Jag förstår egentligen inte riktigt vad jag tänkte när jag färgade mitt hår röd/brunt (??). En sak är säker i alla fall och det är att jag aldrig ska färga håret mörkt igen, jag passar verkligen inte i det!!! Jag vill ha det som jag hade det för 2 år sedan ungefär, min vanliga hårfärg med lite blonda slingor i, askblont liknande typ.

 

Men det är ju så svårt att återfå sin vanliga hårfärg efter man färgat det mörkt, men jag är väl på god väg hoppas jag. Bilden längst till höger är så som jag vill se ut i slutänden, hoppas jag, det är ju min narurliga färg med lite blonda slingor i. Förhoppningsvis kommer mitt hår att blekas i Thailand, så får se om jag bokar ett till frisörbesök i januari :) 

 

Imorgon ska Malin fixa till mina naglar. Hon är så himla duktig på det :) Jag är ju verkligen jättedålig på att fixa mina naglar och veta vad som är snyggt. Tänkte det kunde vara snyggt att fixa till dom tills imorgonkväll då jag och tjejorna ska träffas och äta gott :) Ibland gäller det att skämma bort sig lite ;)

 

Malins naglar, gryyymt snygga!!